Tyngdlöshet

Tyngdlöshet

Ett rymdskepp i bana befinner sig konstant i fritt fall.

Fysik

Nyckelord

Tyngdlöshet, gravitationen, fritt fall, tyngdlöshet, kosmisk hastighet, cirkulär bana, elliptisk bana, hyperbolisk bana, tröghet, ellips, hyperbel, Rymdfärja, rymdfarkost, linjär rörelse, Bana, hastighet, rymdforskning, tröga ramen, mekanik, Yttre rymden:, fysik

Relaterade objekt

Scener

Rymdfärja

Orsak till tyngdlöshet

  • fritt fall
  • tangentiell likformig rörelse

Tyngdlöshet i rymdskeppet

Banor

  • nedstigningsbana - Den tangentiella hastigheten är lägre än den första kosmiska hastigheten (ca 8 km/s) och rymdskeppet börjar sjunka nedåt.
  • cirkulär bana - Den tangentiella hastigheten är lika med den första kosmiska hastigheten (ca 8 km/s). Rymdskeppet rör sig framåt precis tillräckligt snabbt för att stanna kvar i den cirkulära banan. Rymdskeppet ˝faller˝ alltså runt jorden. Med detta långvariga fria fall kan tyngdlösheten förklaras.
  • elliptisk bana - När den tangentiella hastigheten är högre än den första kosmiska hastigheten men mindre än den andra kosmiska hastigheten (ca 11 km/s), blir rymdskeppets bana elliptisk.
  • hyperbolisk bana - När den tangentiella hastigheten är högre än den andra kosmiska hastigheten (ca 11 km/s), bryter rymdskeppet sig loss från jordens dragningskraft på en hyperbolisk bana. Den andra kosmiska hastigheten kallas därför även för "flykthastigheten". (Om farkosten nådde den tredje kosmiska hastigheten (ca 42 km/s), skulle den lämna solsystemet).

Animation

  • fritt fall
  • tangentiell likformig rörelse

Berättarröst

Ett rymdskepp rör sig längs en cirkulär bana runt jorden. Dess rörelse består av två komponenter: tangentiell rörelse och fritt fall. Summan av dessa komponenter blir en cirkelrörelse.
Eftersom rymdskeppet konstant befinner sig i fritt fall i sin bana, “faller” det faktiskt runt jorden, vilket förklarar tyngdlösheten.
Den hastighet som håller kvar rymdskeppet i den cirkulära banan kallas den första kosmiska hastigheten och den är cirka åtta kilometer i sekunden.

När den tangentiella hastigheten är större än den första kosmiska hastigheten blir rymdskeppets bana elliptisk. Enligt Keplers andra lag om planeternas rörelser, färdas rymdskeppet långsammare ju längre bort från jorden det befinner sig. När rymdskeppet i sin elliptiska bana sedan befinner närmare jorden, accelererar det.

När den tangentiella hastigheten är lägre än den första kosmiska hastigheten börjar rymdskeppet sjunka nedåt.

Relaterade objekt

Apollo 15 (månbil)

Animationen visar den tvåsitsiga månbilen Lunar Rover som användes i uppdraget Apollo 15.

Balansvåg med vikter

En intressant logisk övning: du har många vikter som är ser likadana ut och du skall hitta den enda vikten som skiljer sig från de andra.

ISS (Internationella rymdstationen)

Den internationella rymdstationen är en beboelig rymdstation, byggd i ett samarbete mellan 16 länder.

Keplers lagar

De tre viktigaste lagarna som beskriver planeternas rörelser, lades fram av Johannes Kepler.

Keplerteleskopet

Keplerteleskopet, som är ett rymdteleskop, sköts upp av NASA för att upptäcka jordliknande planeter utanför vårt solsystem.

Newtons rörelselagar

Denna animation visar Sir Isaac Newtons tre rörelselagar vilka lade grunden för den klassiska mekaniken.

Planeter, storlekar

De inre planeterna i solsystemet är jordlika planeter medan de yttre planeterna är gasjättar.

Rymdfärja

Rymdfärjor (Space Shuttles) var bemannade, återanvändbara rymdfarkoster som användes av NASA.

Rymdteleskopet Hubble

Hubbleteleskopet kretsar i en omloppsbana utanför jordens störande atmosfär.

Solsystemet; planeternas banor

De åtta planeterna i vårt solsystem rör sig i elliptiska banor.

Typer av satelliter

Satelliter som kretsar runt jorden kan användas för civila eller militära ändamål.

Utforskningen av Mars

Strukturen på Mars och eventuella spår av liv på planeten utforskas med hjälp av rymdsonder och Mars rovers.

Vårt astronomiska grannskap

En presentation av närliggande planeter, stjärnor och galaxer.

Yuri Gagarins resa till yttre rymden (1961)

Den 12 april 1961 blev Yuri Gagarin den första människan i rymden.

Krafter

Animationen visar hur krafter verkar på hjulförsedda fordon och fordon med medar.

Månlandningen den 20 juli 1969

Neil Armstrong, en av besättningsmedlemmarna på Apollo 11, var den första människan som satte sin fot på månen.

Torsionsvåg

Kraft kan mätas genom att mäta vridningen på torsionstråden i en torsionsvåg.

Utvecklingen av himlavalvets mekanik

Denna animation visar studier som gjorts av astronomer och fysiker vars verk i grunden förändrat vår syn på universum.

Added to your cart.